småstadstankar

Sådär! Då lyckades jag slita mej från mitt syprojekt för att blogga lite! Hade väl varit bättre om jag gått och pluggat nu när jag väl lyckades slita mej men datorn skrek på mej med gäll och hjärtslitande röst så jag var tvungen att gå hit. Eller också var det bara nåt jag inbillade mej...

Mitt syprojekt just nu är nån sommarklänning som, fast den inte är klar,  redan blivit kallade nattlinne. På börjades i fredags och kommer nog bli klar idag. Denna gången är tyget ingen gardin...även om mama en gång köpte det för att det skulle bli en sådan...
När jag är klar med den ska jag sätta igång med min nästan oförskämt popiga hängsleklänning och därefter är det nog dax att börja på studentklänningen... Tur att jag inte ska sy bal-klänningen själv!

Och det är otroligt tur att jag inte bor i Borås! Skulle ju vara livsfarligt! I Borås finns nämligen ett smärre paradis. I stort sett allt du kan tänka dej att sätta under symaskinen. Och jag hittade ju en del som jag inte åkt dit för att köpa men jag hittade balklänningstyg också! Så nu blir den brun med guldtyll. Och jättegulligt mönster hittade vi också!

Jag var nyss nere hos Christina för att mäta lite. Och det visade sig att jag var en ganska klar 34. Exakta byst och midjemått! Sen låg jag något över över stuss-måtten kanske (den där komentaren om att jag borde ha komplex över mina lår kanske inte var helt obefogad. Men det är så jobbigt att ha komplex så jag tror jag dissar det ändå) men det gör ju ingenting eftersom klänningen ändå ska gå ut där.
Så nu ska hon sy en provklänning av ett gammalt rosa lakan så får vi se!

För övrigt har det varit en bra helg. Bion var ungefär så där förutsägbar som romantiska komedier med Hugh Grant brukar vara men det var trevligt att träffa Stina. Ja, det var förstås trevligt att träffa Maria också men det gör jag ju minst 5 gånger i veckan annars också!

Igår efter vår lilla utflykt kom Nina-Pina hit och vi tittade på en film som inte var så särskilt spännande den heller. Analyze this. En sån där film som vi har men som jag aldrig sett.. Gick en runda å träffade på sysslingarna å deras kompisgäng vid linbanan på skolan också. Var verkligen länge sen jag såg Fidde, Gustav å Jolle..

Sen har broder varit hemma och lämnade kvar nån orange sak här utanför. Vet inte om den är värd att kalla bil liksom. Han lämnade nycklarna till mig så nu är det jag som ansvaret över den tills den där norrmannen ska komma och titta på den. Sen får vi se om den blir kvar eller inte. Så förhoppningvis blir den en biol mindre. Men det är faktiskt bara fem av bilarna på bilden som är våra.. : ) Men sen står det ju visserligen en till lite isärplockad i garaget...
Fattar inte var han hittar sina potentiella köpare. En norrman liksom! Åker 60 mil för att kolla på den!!! Var kanske inte bara det han skulle göra här..det vet jag inte... Och de där kostymklädda stockholmskidsen som köpte den förrförrförrrförra (eller nåt!) gamla fiaten han hade!
Man upphör aldrig att förvånas över hans bilaffärer...

Då var det väl dax att slita sig för att börja plugga...eller fortsätta sy, vi får se!