småstadstankar

Nu borde jag sova. Och det ska jag snart göra. Mörkret skrämde mej lite innan. Och det var ganska konstigt. Jag brukar inte vara mörkrädd. Vet inte om det berodde på att jag var ensam och var tvungen att gå ner i källaren alldelses själv för att försöka tända i pannan (vilket jag inte lyckades med...) eller för att jag satt och skrev på min artikel om en otroligt läskig händelse på skolan... När telefonen ringde ville jag knappt svara för jag fick för mej att det var nån som ringde och sa att han skulle mörda mej eller nåt...Men det var bara någon som undrade vad jag gjort av nyckeln till sporthallen. Men den här gången var det inte jag som slarvat bort den! Jag la den i rätt postlåda, sen kan ju inte jag rå för att den postlådan bytt dag med en annan postlåda så att ingen riktigt visste vilken postlåda som hade den. Även om postlådan borde ha upptäckt den... Nu förstod jag knappt själv vad jag skrev...men det var inte mitt fel iaf!
Och sen kom jag på mej själv med att bara sitta och titta rakt ut och dra lite i mina gulbruna hängslen från kupan för att jag knappt vågade gå upp och skriva min artikel på datorn. Men så satte jag på radion och tände varenda lampa i hela huset och så gick det bra. Men det var konstigt. Det är inte ofta det lyckas skrämma mig.

Idag har vi blivit intervjuade för en tidning, imorgon blir det en annan. Sen har vi spelat in en riktigt b film till galakvällen. Nina fick ändå priset för bästa kvinnliga huvudroll. Maria för bästa manliga biroll.. Och nu pratar vi inte mer om det.
Jag mådde bättre ett tag. Nu mår jag sämre igen. Min hals gör ont. Jag vill skära av den. Men jag anar att det leder till andra, lite värre problem. Och det är väl ungefär nu jag ska sluta och gå och lägga mej istället...