En ekorres, eller fruktsallads, upplevelser från Öland Roots
Ris med köttfärssås var ingen hit. När man inte orkar laga mat får man ta de rester som finns. Bättre än den där bullpåsen som såg så lockande ut och som jag först tänkt utse till middag.
Nu antar jag att det förväntas en Öland Roots-blogg av mig. Hade jag haft en massa bilder hade jag satt igång med det direkt, kanske t.o.m. utan att nämna mina matproblem, men nu har jag ju inte det... Och jag vet vad ni tänker nu! Har den där klumpiga flumnissen tagit sönder kameran igen!! Svar nej. Den där klumiga flumnissen trodde den var sönder och använde den därför inte på hela festivalen i stort sett. Och även om den hade gått sönder så var det faktiskit inte mitt fel! Nina tappade den under svenska akademiens spelning och zoomen åkte inte in, som så ofta förr. Jag blev sur och gick därifrån efter ungefär två låtar skulle jag tro. Väl hemma sen upptäckte jag att den liksom hakat ur sig och när jag väl satte den på plats igen så fungerade den utmärkt! Och det är väl iofs bra....men jäkligt segt att upptäcka det efteråt!
Men det var en väldigt trevlig festival! Hade faktiskt riktigt roligt! Vårt camp var kanske lite...stelt ibland, men då följde vi bara våra näsor och slog oss ner i ringen runt nån vattenpipa! En av dem hette Anita vill jag minnas. Det var en ganska trevlig pipa, men inte jättetrevligt folk faktiskt....
Första kvällen blev jag inblandad i nåt konstigt svartsjukedrama, så jag stannade inte allför länge vid just den vattenpipan. Men det var inte Anita alltså, utan nån lite mer provisorisk sak...
Dag nummer två var jag, Nina, Hanna och Karro mest vid campingen en bit bort och latade oss och åt en massa onyttiga saker. Så fort vi kände att det inte längre var någon risk för att maten skulle komma upp igen, begav vi oss bort till den stora studsmatteliknande saken och hoppade och hoppade och hoppade....
Den kvällen fastnade jag vid något väldigt sött från hälsingborg till långt in på morgonkvisten. Denna skånska...
Sista dagen blev det mest till att mysa i sovsäckarna ute i solstolarna innan vi till slut tog steget och bar all vår packning den långa vägen tillbaka till bilen. Men inte lika långt som sist Maria! Fattar inte hur vi klarade det då.
Och visst var det en festival. Vilket innefattar musik. Nu blev det ju inte så jättemycket sånt för mig i år faktiskt. Dansade loss till USCB Allstars förstås. Akademien missade jag ju alltså ganska mycket av. Peps såg jag bara en skymt av för vi var alltför hungriga. Kultiration missade vi för att Nina höll på att mucka gräl med en stockholmare och jag åt vingummin av en annan. Såg sista bandet också med min sockersöta vän ( denna gången syftar jag faktiskt inte på Nina...) men jag vet inte ens vilka de var. Från Holland tror jag.
Och där tror jag den lilla berättelsen tog slut!
Har äntligen kunnat lägga in mina peace & love bilder också eftersom min bror kom hem från Europa med ett batteri till mig. Och jag hade rätt. De flesta bilderna därifrån ville jag faktiskt inte se...
Orkar inte lägga upp de som är någolunda acceptabla nu heller. En annan dag kanske!
Nedan kommer några av de få bilder som jag faktiskt hann ta...Ett på var och en av mina festivalkompisar!

Nina-Pina som skulle vara chiliconcarne om hon var en maträtt.

Hanna, som skulle vara glass med hallon om hon var en efterrätt

Och så Karolina som vi utsetts till C-ponny om hon var ett djur, men som hellre vill vara en koala...
Nu antar jag att det förväntas en Öland Roots-blogg av mig. Hade jag haft en massa bilder hade jag satt igång med det direkt, kanske t.o.m. utan att nämna mina matproblem, men nu har jag ju inte det... Och jag vet vad ni tänker nu! Har den där klumpiga flumnissen tagit sönder kameran igen!! Svar nej. Den där klumiga flumnissen trodde den var sönder och använde den därför inte på hela festivalen i stort sett. Och även om den hade gått sönder så var det faktiskit inte mitt fel! Nina tappade den under svenska akademiens spelning och zoomen åkte inte in, som så ofta förr. Jag blev sur och gick därifrån efter ungefär två låtar skulle jag tro. Väl hemma sen upptäckte jag att den liksom hakat ur sig och när jag väl satte den på plats igen så fungerade den utmärkt! Och det är väl iofs bra....men jäkligt segt att upptäcka det efteråt!
Men det var en väldigt trevlig festival! Hade faktiskt riktigt roligt! Vårt camp var kanske lite...stelt ibland, men då följde vi bara våra näsor och slog oss ner i ringen runt nån vattenpipa! En av dem hette Anita vill jag minnas. Det var en ganska trevlig pipa, men inte jättetrevligt folk faktiskt....
Första kvällen blev jag inblandad i nåt konstigt svartsjukedrama, så jag stannade inte allför länge vid just den vattenpipan. Men det var inte Anita alltså, utan nån lite mer provisorisk sak...
Dag nummer två var jag, Nina, Hanna och Karro mest vid campingen en bit bort och latade oss och åt en massa onyttiga saker. Så fort vi kände att det inte längre var någon risk för att maten skulle komma upp igen, begav vi oss bort till den stora studsmatteliknande saken och hoppade och hoppade och hoppade....
Den kvällen fastnade jag vid något väldigt sött från hälsingborg till långt in på morgonkvisten. Denna skånska...
Sista dagen blev det mest till att mysa i sovsäckarna ute i solstolarna innan vi till slut tog steget och bar all vår packning den långa vägen tillbaka till bilen. Men inte lika långt som sist Maria! Fattar inte hur vi klarade det då.
Och visst var det en festival. Vilket innefattar musik. Nu blev det ju inte så jättemycket sånt för mig i år faktiskt. Dansade loss till USCB Allstars förstås. Akademien missade jag ju alltså ganska mycket av. Peps såg jag bara en skymt av för vi var alltför hungriga. Kultiration missade vi för att Nina höll på att mucka gräl med en stockholmare och jag åt vingummin av en annan. Såg sista bandet också med min sockersöta vän ( denna gången syftar jag faktiskt inte på Nina...) men jag vet inte ens vilka de var. Från Holland tror jag.
Och där tror jag den lilla berättelsen tog slut!
Har äntligen kunnat lägga in mina peace & love bilder också eftersom min bror kom hem från Europa med ett batteri till mig. Och jag hade rätt. De flesta bilderna därifrån ville jag faktiskt inte se...
Orkar inte lägga upp de som är någolunda acceptabla nu heller. En annan dag kanske!
Nedan kommer några av de få bilder som jag faktiskt hann ta...Ett på var och en av mina festivalkompisar!

Nina-Pina som skulle vara chiliconcarne om hon var en maträtt.

Hanna, som skulle vara glass med hallon om hon var en efterrätt

Och så Karolina som vi utsetts till C-ponny om hon var ett djur, men som hellre vill vara en koala...
Kommentarer
Trackback