småstadstankar

oh vad jag älskar dessa kommentarer! Undrar just vem denna anonyma SM-älskaren är. Jag skulle gissa på en SMare.... Fick liten klump i magen när jag kollade på bildspelet (igen) för en stund sen. Aldrig mer sm3. Det här inlägget börjar ju verkligen bra. Jag borde läsa min egen blogg ibland och lyda mina egna goda råd, som t.ex. att inte blogga när jag kommer hem från jobbet på kvällen. Särskilt inte när det nu faktiskt är närmare två timmar sen jag kom hem!

Blev inget blåbärsplockande idag som jag och mamma först tänkt. Det var liksom inte väder till det. Var ganska fint på morgonen iofs och jag försökte mig till och med på att sola lite smått genom dörren på altanen eftersom jag lite tidigare till min förskräckelse insett att de fräknar som faktiskt bosatte sig i mitt ansikte i våras numera dragit sig tillbaka och lämnat mig med mer eller mindre vinterskinn... Men sen kom det stora ovädret....lugnade ner sig lite tills jag skulle dra iväg till jobbet men då var det en ganska fin lagom stor sjö utanför godishörnan (kul att man fortfarande säger det fast just den affären lade ner för typ 7 år sen) som jag upptäckte när jag var ungefär mitt i den. Halvvägs till Rörvik kom det ett nytt riktigt skyfall. Såg i stort sett ingenting! Hamnade bakom en hästtransport som körde i 60 hela vägen och jag vågade inte köra om för det skulle kännas som att köra rätt in i en vägg...och det är kanske inte så smart. Men själva jobbandet gick bra. Vi låg lite efter med kvällsmaten eftersom våra potatisbullar mer blev stekt smuligt potatismos....men det gick det med. Var lite spring ut på balkongen av min kollega dessutom eftersom nån helikopter susade runt  över Rörvik och det är ju väldigt viktigt att få veta om det då är en polishelikopter eller ej. Efter att hon lyckats låsa ute sig själv två gånger så kom hon dock fram till att så nog inte var fallet, utan mer nöjesflygning av nåt slag... Puh! Nu känner jag att det blev ett väldans (Maria, du får ursäkta men du vet ju vem jag jobbar med nu ibland och hur mkt hon och hennes familj tycker om att säga väldans....bara blev så!) ordflöde helt plötsligt. Och jag vet inte omj det var bra eller dåligt. Är för trött för att avgöra sånt nu. Men jag antar att jag faktiskt fick med hela min dag i stort där.  Eller i smått kanske...eller så kanske man inte säger. Men det var nog ganska ingående egentligen....jag är trött. Jag borde snart bli blåögd och hoppa i säng tror jag. Vad länge sen man hoppade i sängen nu! Alltså HOPPADE liskom. Eller nä, det gjorde ju jag och Rebecca hos Liza på valborg. Rebecca...undrar hur hon har det i det stora landet långt borta... Nu börjar jag verkligen skriva vad jag tänker. Och det kan aldrig sluta bra!!

Vi ses imorgon! (uttalas på äkta nic-dialekt och med en rynka mellan ögonbrynen och vitt uppspärrade ögon, med flyplansljud i bakrunden)