småstadstankar

Nu är helgen över och det känns underbart! Inte så ofta man säger det, men när man tillbringar i stort sett alla sina vakna timmar på ett äldreboende så får man faktiskt det. Känns som jag bor där på riktigt snart. Nu är det bara några timmar imorgon också sen väntas åtminstone två dagars ledighet. Och det sjuka är att jag faktiskt bara har åtta dagar kvar eller nåt sånt, på hela sommaren. Nästan lite läskigt nästan... för det betyder att det inte är så mycket kvar av sommaren som jag hela tiden intalar mig själv att det är.

Nu ska vår lilla Consuelo alldeles strax skiljas från sin mamma. Det gör lite ont men som min mamma sa så måste alla barn någon gång skiljas från sina föräldrar. Synd att hon inte tror att det gäller även mig...  Får hoppas det går bra för den lilla sjövilda kissen iaf.

Nu är det bestämt tid för mig att sova. Min väldigt sega tankegång och ett sånt här tråkinlägg är tydliga tecken på det. Måste orka att läsa lite i Törnfåglarna också. Den boken verkar aldrig ta slut! Men nu har tredje generationen vuxit upp så det borde närma sig slutet. Jaja, godnatt!